Infrastruktur i Östra Ryd under 1900-talet

Affärer:

Hark. Affären inrymdes i köket i en stuga flyttad från Skirgården 1910. Affären fanns på 1920-talet och drevs av Anna Andersson, (farmor till Ivar Carlsson, Lövsveden). Varorna hämtades med häst vid Ringarums station.

Söderbygget. Innehavare 1924-1944 Helge Thorén, 1944-1951. Konsumtionsföreningen i Söderköping. Var även telefonväxel och postombud för Östra Ryd.

Filialen (Solhagen). Byggdes 1944. Innehavare 1944-1954 var Helge Thorén och 1954-1988 Bertil Carlsson.

Lövstaberg. Affären var i drift från slutet av 1800-talet fram till 1938, Då innehavaren var Nyström. 1938 såldes affären till Helge Thorén, som lade ner den.

Hållingstorp. Byggår 1928 och troligen startades affären då. Innehavare Ture Larsson från Norrköping, gift med Ester Filipsson från Fyrby. Fram till 1950 (eller 1951) var innehavaren Olivia Berg och därefter fram till 1959 var det Ingvar Samuelsson. Under en tid av den senare perioden var innehavarna också ett par andra personer.

Lindelund. Fanns redan på 1880-talet. Innehavare Fredrik Andersson, Hagström och Fredrik Karlsson. Den senare sålde affären till Konsum 1938, vilka drev den till 1943. Då uppfördes den nya affären, som var i drift till 1960. Föreståndare under åren 1947-1960 var Tore Hagdal. Den gamla affären innehöll också telefonväxel.

Nybro. Byggår 1885. Var affär fram till 1916. Innehavare var Fagerlund och Salomon Taitz. Övertogs av Helge Thorén, som flyttade den till nybyggda Torensborg.

Torensborg. Byggår 1913. Innehavare 1916-1972 var Helge Thorén, 1972-1996 Torsten Thorén därefter Carl-Johan och Therése Ekenblom som drev den i åtta år innan de sålde på hösten 2004, då den övertogs av Jeanette Eriksson, som drev den något år tills hon överlät den på sin mor Kerstin Eriksson, som ganska snart sålde rörelsen vidare till Nadina Ghisa, som i augusti 2007 övertog butiken. Enligt Norrköpings Tidningar den 3 april 2009 är den ånyo till salu. Var också under åren 1913-1925 poststation.

Holmetorp. Var affär från början av 1900-talet fram till 1962. Innehavare var Paulina Pettersson och därefter Anna-Sofia Jansson, Under åren 1926-1962 var innehavaren Maria Wallin. Under åren 1942-1962 var den även telefonväxel.

Insamling av konfirmationskort och skolkort.

I våra samlingar har vi ett antal kopior av konfirmationskort och skolkort från Östra Ryd. Vi tycker att det skulle vara trevligt om vi kunde utöka samlingen så att den blir så komplett som möjligt.
Därför vill vi be Er som har kort som vi saknar, att skicka det med vår arkivarie, Paul Karlsson, så fotograferar han av det och skickar det tillbaka.
Berätta också gärna vilka personer Ni känner igen på korten.

Kom ihåg att skicka med Er egen adress!

Adressen är: Paul Karlsson
Talgoxestigen 3 G
614 31 SÖDERKÖPING
Tfn: 0702-903 275

Vi tackar på förhand för Er medverkan!

Konfirmationskort, som vi har med kommentarer.

1908, med 1 namn av 39 (prästen alltid oräknad)
1910, med 4 namn av 39
1911, med 1 namn av 32
1912, med 6 namn (varav de flesta bara förnamn) av 31
1914, inga namn bland 31 st
1914, (annat kort) med 2 namn av 35
1919, med 2 namn av 27
1920, med 6 namn av 38
1921, inga namn av 25
1922, med 12 namn av 32
1923, med 6 namn av 27
1924, med alla namn
1926, med 15 namn av 38
1927, med alla namn (dock ej placeringen)
1928, med 4 namn
1929, med 27 namn av 33
1930, med alla namn
1931, inga namn av 49
1932, med alla namn
1933, med all namn (dock ej efternamn)
1935, med alla namn
1936, med alla namn (dock ej placeringen)
1937, inga namn av 30
1938, med alla namn (dock ej placeringen)
1939, med alla namn (dock ej placeringen)
1940, med 1 namn av 35
1941, med alla namn
1942, med 17 namn av 18
1944, med 11 namn av 12
1946, med alla namn
1947, med 23 namn av 25
1948, med alla namn
1952, med alla namn
1954, med alla namn
1955, med 15 namn av 16
1956, med 20 namn av 24
1965, med alla namnen och placeringar
1968, med alla namnen och placeringar
1971, med alla namnen och placeringar
1972, med alla namnen och placeringar
1973, med alla namnen och placeringar
1979, med alla namnen och placeringar

Postkontor i Östra Ryd 1875 – 1973.

Poststationen inrättades 1.1.1875 i samband med kronobrevbäringens upphörande, och stängdes 29.9.1973.

Postens placering:

Skolhuset 1875 – Erstaberg (under St. Eke) - 1913 Torensborg 1913 – 1925 Postvillan 1925 – 1946 Berghamra 1946 – 1973

Föreståndare:

Mårten Fries, skollärare 1875 – 1902 (arvodet 1875 var 200 kr) Lars Gustaf Persson Hagström, handlande 1902 (1.8 – 31.12) Karl Axel Thorén, byggmästare, 1903 – 1925 Nanny Matilda Johansson, f. Jonsson, fru, 1925 – 1939 Wera Anna Linnéa Holmstedt, f. Jonsson, 1939 – 1973

Frankoteckensuppbörd:

1915 1059 kr
1925 2187 kr
1935 3423 kr
1945 7810 kr
1955 9024 kr



Företagare i Östra Ryd under 1900-talet

Detta kapitel är långt ifrån komplett, saknar bl.a. många årtal, en del förnamn och bostadsnamn, (och förmodligen en hel del företag), och kan dessutom innehålla en del felaktigheter. Det har i huvudsak kommit till under ledning av Ragnar Pettersson och Paul Karlsson, genom intervjuer av äldre kunniga ortsbor som t.ex. Östen Johansson, Leif Lindström, Sven Karlsson, Ingemar Furenhed, Ragnar Pettersson, Bertil Hägg, Bengt Pettersson, Christer Ledenfors, och många flera. Ett stort tack till Er alla. Vi vill också gärna påpeka att eftersom en del namn förekommer under olika yrkeskategorier så beror ju detta på att man utförde dessa yrken beroende av årstiderna.
Östra Ryds Hembygdsförening har som ambition att få så komplett dokumentation av vår bygd som det är möjligt och det kan vi bara få om så många som möjligt engagerar sig. Om något skulle vara fel på uppgifterna eller om något behöver kompletteras, kontakta Kjell Kåkneryd, tfn: 0723-955766. Tack för Er medverkan.


Skräddare och sömmerskor:
Hilda Johansson född Nyman i Nylund. Glansstrykerska.
Alice Hägg i Nybygget
Nordenborg i Trånera
Hulda Karlsson i Fyrby
Per-Henrik Stål i Larsbo
Clara (dotter till ovanstående) i Larsbo och sedan Svängen
Gustav Robert Engström i Karlslund
Oscar Abrahamsson i Nybygget
Maj-Lis Klint i Källösa
Astrid Klint i Källösa
Lisa och Majlis Samuelsson (var dessutom vaktmästare i Betania)
Elvira Andersson i Skönsborg
Anna-Lisa Franssén i Hörstorp
Agnes Fröjd i Gölja
Fru Käll i Källberga
Elna Andersson i Skogshem
Carolina Johansson i Hållstad

Elektriker:
”Fel-Jocke” Johansson i Tallåsen
Valdemar Svensson i Stora Grönkärr
Lars Roos Elfirma

Barnmorskor, läkare och distriktssköterskor:
I Kristinagården, barnmorska
Doktor Landström, naturläkare
Fru J. Johansson i Nybro, barnmorska
Edla Jonsson i Hållingsby, barnmorska
Gunhild Vikström i Kil, distriktssköterska

Skomakare:
Karl Gustavsson i Bohult
August Liljegren i Ekna
Bernhard Urberg i Ekna (vikarierade ibland även som postkörare på linjen Ingalund, Harstorp, Hörstorp)
S.P. Åström i Marielund
C.A.Ringdahl i Grönstorp
Andersson i Hagsätter
August Hjalmar Ringdahl i Svenstorp
Karls Johan Ringdahl i Anneberg
Oskar Karlström i Eriksberg
Ernst Karlsson i Toppen
Natanael Johnsson i Björkebo
Folke Karlsson i Rosendal
August Liljegren, (far till Arne Liljegren)
Karl Petter Andersson i Nyborg

Sadelmakare:
Tage Liljegren (bror till Arne) i Nyborg
Holmberg i Nyborg
Erik Wahlström i Nybro

Urmakare:
Anders Petter Jakobsson i Hållingstorp
Axel Klassén i Rosenlund, lagade dessutom traktorer på gårdarna omkring. Stor humorist, sade själv att han bodde i svälthem, men hade också flera andra namn på sitt hem, under olika tidsperioder.
Erik Johansson i Hasselbacken
Valter Abrahamsson i Bergalid

Spånspingare:
Karl Karlsson (Kalle Fläck) Adolfsberg
Karl-Axel Eklöf i Liljeberga
Bröderna Pettersson i Stensvad (Helge, Holger och ev. Hugo)
Helge, Elof och Valter i Källtorp
David, Algot och Ingemar Eklöf i Liljeberga och Malmsdal
Karl Pettersson i Finskedalen
Tobias Karlsson i Kvarnängen hade spånhyvel som drevs med vattenkraft.


Byggmästare:
Axel Thorén i Erstaberg
Ludvig Vild i Vildsborg
August Dalström i Dalsätter
Olle Jonsson i Solhäll
Wilander
Konrad Nicklasson
Helmer Gustavsson i Källösa
Harald Svensson i Ulleberg
Eklunds Bygg. Ingemar Eklund
Håkan Johansson i Liljeberga
Anders Holmstedt i Tjällmo
Helge Gustavsson
Sven Peter Svensson i Häijan
Fredrik Alström i Sänkkärr

Taktäckare:
David och Ingemar Eklöf i Malmsdal
Elof, Helge och Valter i Källtorp
Axel Svensson i Hagen
Helge, Holger och Hugo Pettersson i Stensvad
Sven Andersson i Petersburg
Fritz och Sigurd Adolfsson i Fransberg

Bergsprängare:
Fritjof Eriksson rättare på Viby (dog 1954)
Ivar Karlsson i Lövsveden, hade en Cobra som han åkte runt med och borrade sten på vägar och åkrar, samt sprängde bort dessa.
Edvin Lindström i Tosätter hade traktordriven kompressor, samt även stenvagn att lyfta bort sten från åkrarna med.
Harald Andersson i Olerum sprängde med krut men var också stenhuggare.
Axel Svensson i Torpängen

Grävare: (täckdiken, brunnar, landdiken m.m.)
Wärn i Ekhamra, jobbade också många år hos Sjögestads maskingrävning.
Pelle i Torparlyckan vid Skärnäs. Bodde senare vid Lilltomta vid Skiren. Han grävde och lade mycket täckdiken för hand. Sade ibland när han skulle fila till ”slungan”, ”ja vad de har bönnra men file har de som går lätt”.
Harald Andersson i Olerum. Han byggde även timmerhus och gjorde allt för hand. Han har huggit ut takrännorna för hand till Hagstugan. Han bodde i en egenhändigt byggd timmerkoja i närheten av Olerum. Han flyttade dit 1960 och därifrån 1973. Levde som på 1700-talet, var självförsörjande på det mesta och sade ibland att han var född 200 år för sent.
Martin Engström i Karlslund
Svensson i Ljunga
David Almén i Fridhem
Johansson i Fridhem
Axel Svensson i Hagen, (var också dragspelare m.m. Hans lördagsnöje på äldre da´r var sitta tyst i kökssoffan med en famn vedträn. När råttorna kom ut ur hålerna, kastade han vedträn på dom för att försöka träffa.
Karl Gustavsson i Stensborg och Björkhaga
Johan Viktor Färm i Marieborg
Edvin Karlsson i Hållstad
Martin Engström i Kil
Martin och Elis Svensson i Petersborg
Hendor Stettsson i Rotenberg
Axel Svensson i Torpängen
Axel Abrahamsson i Södralund
Olov Andersson i Heijan. Var också i många år auktoriserad rörläggare vid Sjögestads maskingrävning.

Kolare:
J.T.Flink i Stenhagen
P.G.Karlsson i Björkvik
Lundahl i Kåknö. Han var känd för att kunna berätta historier.
”Kolarn” Karlsson i Lövsätter
Emil Karlsson i Hagsäter
Kalle Måns i Lilla Övertorp

Vagnsmakare och snickare:
Adolf Wålander i Höganäs
Ture Svensson i Björnfall (hade också sågverk och snickeri)
Eskil Fontin Johnsson i Helgalund, Viby (kom dit 1929, Helgalund efter frun Helga).
Karl Andersson (1886-1950) Kulefalls Nergård (född vid Källhagen)
gjorde takrännor och stegar av trä, som han forslade på en handdragen kärra till Norrköping för att sälja.

Maskinstationer:
Östra Ryds Maskinstation, startades av Edvin Lindström Tosätter på 1930-talet. Då med ett ambullerande tröskverk. På 1950-talet blev det en komplett maskinstation, som sedan övertogs av sonen Leif Lindström.
Hans Lindström driver nu entreprenadföretag med grävmaskiner och dumpers m.m.
Olerums Maskinstation, startat 1991. Ägare Christian Johansson, född på släktgården Olerum 1969 och är nionde generationen. Huvudsakliga uppgifter: utföra rundbalspressning och inplastning av ensilage, tröskning, skotartransporter och har skogsskördare m.m.

Laggare:
Frans Andersson i Lövdalen
Göran Jönsson i Ekenberg, Harstorp. Död 22/12 1920
Edvin Karlsson i Stenslund. Var även med i Östra Ryds blåsorkester, spelademässinginstrument.
Halvar Hägg i Nybygget (gjorde även täckdiksspadar i trä och skaft till dito).

Garveri och läderhandel:
Holmstedt i Lidaholm

Snickerifabriker:
Josef Morath i Viby, startade 1927
Eskil Fontin Johnsson i Viby
Ture Svensson i Björnfall
Gustav Karlsson i Toppen
Östra Ryds snickeri Wihl, Ruul och Gustavsson
Fönsterfabriken Thomas Dahlström, Lars Ruul
Söderköpings trappsnickeri, Per Karlsson

Tjärbrännerier:
Magnusson, låg på Källösas mark, 1940-talet
Bröderna Bergström i Heijan

Hönseri:
Teofil Eriksson i Granliden 1945
Gustav Svensson i Karlsborg
Sven Andersson i Skärnäs, född 1951. Driver äggproduktion i stor skala
Björkviks Säteri: uppfödning av fasan, rapphöns och sjöfågel (mest änder)
Artur Hansson i Sundsberg kläckte kycklingar i maskin. Sålde ägg och kycklingar samt slakttuppar.

Besöksjakt:
Björkvik/Boda, Lars Sheppler. Har vilthägn, fågelsjöar, vildsvin, hjort, änder, fasaner m.m. Har egen skjutbana vid Bodatorp, där alla får provskjuta innan de släpps ut på jakt.

Åkerier:
Evert (Krysse) Larsson i Kåknö, startade ambulerande försäljning av
charkuterivaror 1927, fortsatte med virkes- och mjölkbil samt varutransporter
till ortens affärer. Övertogs 1970 av sonen Christer Ledenfors och 2006 av
dennes son Magnus Ledenfors

Arvid Svensson i Ljunga

Albin Nilsson i Sjövik började 1925 med personbefodran, som drevs fram till
mitten av 1950-talet. 1926-1940 hade han mjölktransport Östra Ryd – Söderköping, sedan fram till 1962 med styckegods och andra transporter. Övertogs av sonen Carl-Åke Nilsson 1962, som drev åkeriet fram till 1969
Artur Svensson i Stenslund körde mjölk Östra Ryd – Västra Husby – Norrköping
David Jonsson och Emanuel (Manne) Wahlström hade (cirka 1930-1940) varsin droskrörelse och en lastbil, (vi vet att de körde sten till bygget av Råssla ladugård 1939, från Tosätter. I mitten 1940-talet hade Manne lastbilsrörelse, men de hade också åkeri tillsamman.
Karl (Kalle i skolan) Karlsson körde timmer och massaved och cement-
produkter från cementfabriken och sedan transporter åt Göta Lantmän.
Artur Hansson i Sundsberg körde skolskjutsar på 1950-talet.
Östra Ryds busstrafik
Axel Johansson i Torsjö. Först mjölkbil, sedan transporter åt Göta Lantmän.
Åkeriet övertogs av Bengt-Åke Johansson
Lennart Johansson skötte bulktransporter av foder
Ove Johanssons åkeri i Skattgården

Handelsträdgårdar:
1944-1954 Teofil Eriksson i Granliden
Ragnar Karlsson i Björkebo
Ivar Larsson i Grönstorp
Tosätter

Cementfabrik:
Arne Liljegren i Granliden, 1958-1980

Brunnsborrning:
Arne Liljegren i Granliden, avslutades 1958. Hade som mest fyra maskiner

Mejerier:
Tåby ? 1894 flyttade en mejerska från Tåby. Om det kom någon efter henne är osäkert.
Bubbetorp (lades ner 1 maj 1940)
Anton Wahlströn i Nybro fram till 1936
Hållstad hade dikung.

Grustag och tillhörande transporter:
John Karlsson vid Kil. Öppnades ca 1940 av Algot Karlsson (äldre bror
till John
Bo och Jan Arvidsson först vid Källösa sedan vid Skattgården
John Johansson i Kils Skattegård sålde grus till bönderna runtomkring. Han hade träben efter en tröskverksolycka. Därför satt han på en flakvagn på ladugårdsplanen och tog betalt av grusköparna när de passerade gården.
Kihls grus, Bertil Svensson, säljer även matjord och green jord till golfbanor.
Bröderna Johansson i Stora Eke
Viby

Smeder:
3 generationer Dahlberg i Nynäs (Vallonättlingar)
Artur Karlsson (Stendahl) i Smedeby (monterade gengasaggregat)
Karl Karlsson i Skärnäs
Karl-Gustav Ström i Kartago (drog även ut tänder)
C. J. Carlsson i Grindstugan


Kvarnar:
Backa, (siste mjölnaren Bo Arvidsson), revs på 1990-talet
Kvarnängen Hark
Bubbetorp, stannade 1950, fick sedan totalt förfalla för att rivas år 2009

Sågverk:
Kulefalls Uppgård Sågartorpet var en vattensåg. Det finns bevarade dokument om dämningsrätt från 1834. I dokumentet har Olerums bönder gått med på att tåla en viss vattenhöjd på sina ängsmarker (ca 100 hektar) som var översvämmade till ett visst datum på våren. Fallhöjden vid sågen var cirka 5 meter, vilket medgav övervatten på skovelhjulet, med större kraft som följd.
För att Olerums bönder medgav dämningsrätt, fick man gratis såga ”tolv tolfter timmer” varje år vid sågen. Omsatt till dagens räknesätt betyder det 144 stockar, vilket var en ansenligd mängd, då man i ramsågen kanske sågade max 10 stockar per dag. Sågaren bodde och brukade Sågartorpet, vilket ligger cirka 100 meter från dåvarande fallet.

Jonas Petter Svensson, född 1847 på släktgården Olerum. Han var sjätte generationen. Gift 1879 med Matilda ”Tilda” Jonssdotter. ”Jons-Petter” drev sågverk tillsammans med sönerna ”Kalle Jonsa” sedemera nämndeman i Källösa, samt brödernaAlfred och Valle i Stora Eke. Sågverket drevs från slutet av 1800-talet fram till 1912 och man sågade mycket för avsalu.

Karl Franzen i Hörstorp bedrev legosågning till mitten av 1900-talet.

Östra Ryds sågverksrörelse, Olle Johnsson, startades av Axel Thorén, 1905-1910 i Nybro var i drift till1950-talet. Utrustad med barkmaskin, stockklinga för blockning, klyvsåg samt dubbelt kantverk.

Björkviks såg, utrustad med stockklinga, klyv- och kantverk. Sågade över 200 stock per dag.

Holmens bruk drev sågverk vid Kåknö, startades 1913 och var i drift till mitten av 1950-talet. Ramsåg med ångmaskinsdrift med sågspån som bränsle, timret lagrades i sjön och vinschades upp, en del timmer flottades till sjön Lången och sågverket i specialbyggda flottrännor från sjöar uppströms. Virket transporterades sedan med pråm till Höversby för vidaretransport på järnväg. Ångbåten som drog pråmen finns nu upplagd vid Borkhult. Maskinisten som körde båten kallades för ”glasbyx” på grund av all smörjolja som smetades på hans byxor. Vid Kinäs var en bro där han fick fälla skorstenen på ångbåten för
att komma under. Någon gång hände det att några skämtare bundit fast haken med stålstråd, med påföljd att båten brakade in i bron.
Filipsson i Fyrby drev i början av 1900-talet ett ångmaskinsdrivet ambulerande sågverk, bland annat vid Höttlekullen, Stora Mossgöl och Lenshult. Vid Mossgöl sågades plank och brädor och av ytorna sågade man ut ½ tums virke
(s.k. rävskinn) till lådtillverkning, resten kolades. Allt detta transporterades sedan i hästforor på vintervägar i dalgången via Heja/Olerums mossmark, Kulefall, ”Rygärdena”, Tåby, Hörstorp till Höversby järnvägsstation.
”Rävskinnen var lätta och ett par hästar kunde transportera stora och breda lass längs den relativt släta vintervägen. Kolet transporterades i stora ”kolryssar”. Att flytta sågverket och fram för allt den tunga ångmaskinen, genom skog och obanad mark var ett slitjobb för både människor och hästar.
Arnold Ekerbring, sedermera försågare vid sågverket i Östra Ryd, berättade att man i utförbackar fick bromsa maskinen genom att sätta en stock i ett hjulpar så att de släpade. Långa sträckor fick de lägga ut plank för att maskinen inte skulle sjunka. Sågverket drevs främst vinter och vår för att få ett bra virke, varför det måste flyttas under sommaren.
Nedre Skärnäs vi Skiren.
Boda C.A. Andersson. Drevs med ångmaskin, som eldades med spån, vilken drevs upp från sågen med en kedjetransportör till en gjuten ugn framför ångmaskinen.
Hållstad såg, ej stationär. Vid Tosättersån finns dammfästen kvar, som kan ha använts för Hållstads såg.
Ture Svensson i Björnfall
Skärnäs, Sven Andersson. Sågar mycket legosågning på en stockklinga.
Torsjö, Per-Olov Axelsson
Torstorp med 8-10 man anställda
Olerum, Östen Johansson, född 1941. Sågverket byggdes ca 1920 och legosågade under 1960-70-talet cirka 2000 stock per år. Ytorna togs inte hem till ved utan buntades och såldes till Vrena masonitfabrik i Södermanland. Sågade även ganska mycket ekstockar till stängselstolpar. Större ekstockar
(över cirka 75 cm i diameter klövs först med motorsåg och kilar eller sprängdes itu med svartkrut för att klingan skulle räcka igenom.
Bröderna Bergström i Hejan sågade med ett ångmaskindrivet sågverk ända till 1960.
Håkan Johansson i Liljeberga

Cykel och Radioaffär:
Einar Spong startade vid Kråkvilan,
övertogs av Olle (Monark) Karlsson
Gustav Svensson i Karlsborg

Veterinär:
Axel Bergström i Tåby

Fiskuppfödning:
Kräftuppfödning och utsättning, Björkviks Säteri
Christer Wastesson i Hållingsby
Bertil Svensson i Kihl hade kräftuppfödning i kräftdammar vid Kihl.



Banker:
Östra Ryds Sparbank. Vid gamla skolan (röda lilla huset på högra sidan på lilla vägen upp till kyrkan från Ringarums-hållet).
Flyttades till Berghamra, där var även Poststation efter ”postvillan”. Postfröken var Vera Holmstedt i Krisatinagården.
Östra Ryd fick tillbaka rätten att ha egen postnummeradress 1985, genom Östra Ryds Hembygdsförenings försorg. Unikt att mindre orter har eget postnummer.

Café:
Björkeberga (bredvid Berghamra)

Bageri:
Berghamra (startade i Björkeberga). Thore Samuelsson startade, körde även turer med brödbil under 1950-talet. Bageriert drevs vidare av Thorborg och Helge. 1953 kunde man köpa tre fettisdagsbullar för en krona.

Damfriseringar:
Iris Karlsson i Ekhaga
Anette Forsén, salong i Aspgården, övertogs 1999 av
Ingrid Bröhmert-Connman

Taxi:
Albin Nilsson i Sjövik 1925
David Johnsson
Manne Wahlström
Vera och Elon Jonsson, tog över 1946 och lade ner 1987
Bo Karlsson i Stenslund, först som Västra Husby taxi, sedan Östra Ryds taxi

Östra Ryds Manufakturaffär:
Wiwi-Anne Heggbladh

Handarbeten:
Riskvastar, vispar, pappersblommor, dörr- och begravningskransar:
Hilda Wallman i Parstorp. Gick med sin dragkärra till Söderköping och sålde sina alster på torget, ända upp till 85 års ålder

Kokerskor:
Elin Klassén i Rosenlund. Ställde upp vid fester o.d.
Augusta Jonsson
Hilda Nyman
Edla Landberg från Timmersberg
Hildur i Klockartorpert. Hon hade som devis vid kalaskokning av potatis, att varannan tar två och varannan tar tre.
Rut i Kelefall
Hulda i Grindstugan hjälpte också till vid kalas.
Hulda Karlström i Eriksberg
Inga Gustavsson i Nylund ( dietkoerska)

Slaktare och slakteri:
Peter och Johan i Söderbygget i början av 1900-talet (började i slutet av 1800-talet och slutade något eller några år in på 1900-talet)
Alexis Johansson i Häggetorp
K.A. Blick i Ölingsbo
O.J. Alm i Harstorp
Eskil Fontin Johnsson Helgalund Viby
Ture (Blarr) Johansson i Lidaholm
August Karlsson i Lövsveden
Allan Andersson i Karlsnäs
Birger Strömkvist i Bodatorp 1940-talet
Algot Bergman i Torsjö
Erik ”Nämman” Jonsson i Källösa, hemslaktade mycket grisar och nötdjur åt bönderna i Östra Ryd.
Edvin Jonsson i Ulriksdal

Kreaturshandlare:
Fritz Andersson i Höttlekullen. Fritz var mycket stark och berättade gärna historier. Under 1950-talet arrenderade han Rosstorp, en mindre gård ca 1 km från Olerum. Hade en mindre ladugård för 5 uppbundna kor. En dag sågade man, till hans ladugård, en ny bindstock åt honom vid Olerumssågen, 5 meter lång och troligen 6 x 8 tum (15 x 20 cm). Han tog den på axeln och stöttade med en bärspak på den andra axeln, och bar den över skogen cirka en kilometer hem, utan att sätta ner stocken, för då hade han aldrig kunnat få upp den igen. En råsågad stock av den här dimensionen väger säkert flera hundra kilo. En annan historia var att han bytte till sig en kikare mot kokött. Den var så skarp sa han, att när han stod uppe vid Höttlekullen såg han en mygga som satt på ladugårdstaket vid Kulefall (ca 1 km bort), ”å ho hade e ihöli tann”.
Ture (Blarr) Johansson i Lidaholm. Köpte kor på gårdarna och slaktade samt sålde köttet i Norrköping. Träffade en dag under sista världskriget kyrkoherde Agaton Meurling som yttrade: ja hade inte Johansson sålt kött till Norrköpingsborna hade de svultit ihjäl. Ture tyckte mycket om att spela kort. En gång när de spelade ”Kille”, blarren är lägsta kort i en killelek. Då vann Sven Jonsson (måg hos Karl Jonsson i Källösa), en stor pott på ”efterblarr” mot Ture (Blarr) Johansson, det var troligen efter det som han fick namnet ”Ture Blarr”
Severin Schill i Skönaro
August Andersson i övre Skärnäs åkte till Öland och köpte hästar.

Fiskförsäljare och fiskare:
Harald Ringdal i Karlsborg. Ambullerade med en A-Ford med fisklådan bakpå bilen.
Elgstrand i Kil, cyklade runt med fisken. (Devis: kommer igen nästa vecka med strömming, om jag lever, annars kommer jag med sill)
Karl Adolf Gustavsson i Bubbetorp, (fiskare)
Rudolf Vild i Björkvik, (fiskare)

Murare:
August Andersson i övre Skärnäs. Född i Moshultamåla (Wilhelm Mobergs födelseby) i Algutsboda socken i Kronobergs län år 1843. Var mittenbarn av sex syskon, och hade inte försörjning på föräldragården. Fadern blev änkling 1855.
August vandrade därifrån som murargesäll, kom till Skärnäs och gifte till sig gården 1867. August fortsatte att vara murare, han har murat många murstockar i gamla hus i socknen. Han var kristen och på många murstockar skrev han ett budord. T.ex. vid Källösa skrev han ”Se guds lamm som borttager världens synder”. Han satte även stenfot till hus, har satt stenfoten till Åldersro i Östra Ryd. Han dog 1927 i Skärnäs. Det berättas att hans maka Wilhelmina (Mina), född 1847, som fick vara bonde när maken var ute och murade, var väldigt stark. När det tröskades på gården bar hon säckar. Hon tog en säck råg som vägde 120 kilo från marken, lyfte upp den på ryggen och bar upp den på magasinet. Död i Skärnäs 1913.

Yngve Larsson i Axtorpet
Allan Ström i Allantorpet
Nils-Erik Berntsson i Berghagen
Emanuelsson i Källberga
Sverker Johansson i Ullstorp

Målare:
Karl Johansson i Lilltomta
Harald Svensson i Annelund
Stig Liljegren i Hållingstorp
Lennart Flintberg i Östra Ryd
Sven Fröjd i Östra Ryd

Bilverkstäder:
Axel Holmstedt
Tore Glad
Artur Stendahl, övertogs av sonen Nils
Erik Strömberg
Hasse Möller
Klas Johansson


Skogsarbetare:
Östra Ryds Skogsentrepenad AB. Bildat 1989
Innehavare: Erik Karlsson (Lyckebo) och Anders Jakobsson (Lilla Lyckebo)
Thor Landby skogsentreprenad med miniskotare
Göran Dunder skogstransporter.

Övriga företag:
Plast fabrik, Erik Karlsson i Lyckebo, lagning och svetsning av plast
Viktklubben, Ingrid Johansson och Caroline
VVS-installatör, Jan Dunder Skärnäs

Lanthandlare:
Se separat kapitel